Etiketter
Omställningen till frilanslivet är inte helt smärtfri. Visst är det skönt att kunna bestämma över sin egen tid, i den mån det finns någon tid att bestämma över. Det gäller att ta de jobb som kommer in (och förhoppningsvis kunna säga nej ibland i framtiden). Men jag har märkt att de verkar klumpa ihop sig, alla ska tydligen ha allt samtidigt. Men det är å andra sidan bra att det kommer jobb, annars hade det varit förfärligt.
Trodde att jag skulle sakna det sociala mest (det är i alla fall vad ”folk” säger), men det gör jag verkligen inte. Det är tvärtom ganska skönt att kunna sitta hemma i sunkiga mjukisbyxor, t-shirt och raggsockor och inte behöva vara artig och trevlig och verka någorlunda social. Att ha inte ha någorlunda fasta arbetstider kan ju verka rätt bra i teorin, men när det betyder att arbetstiderna kan vara lite närsomhelst under dygnet är det inte alltid lika mysigt. Just nu känns det lite övermäktigt och känns som om jag borde försöka organisera hemkontoret lite bättre.
De flesta goda råd om hemarbetsplatsen är inte riktigt realistiska. Till exempel att ha en separat arbetsplats där man bara jobbar, typ, ”det går att göra en liten arbetsplats i ett hörn, skåp eller vrå”. Nej, det går inte. Speciellt inte när man gör en massa andra saker på datorn också. Ska jag ha två av allt. Eller att bara jobba på bestämda tider. Det kanske funkar för den som har ett fast jobb men sköter det hemifrån eller mest har fasta uppdrag som planeras i förväg. Den som lever på mindre uppdrag som kommer då och då måste göra saker när uppdragsgivare vill ha dem gjorda (oftast helst igår). Det är bara att tugga i sig och försöka prioritera (just nu är prioriteringen mer av ”hinna med att borsta tänderna” än ”gå en promenad på lunchen” (vilken jävla lunch då?).
Det här kan jag bara drömma om just nu. Men nästa vecka… då…
Andra upplagan 