Finns det historiska romaner där det verkligen känns som historia och inte bara moderna människor som lajvar dåtid? Ett tips är ju att läsa böcker som faktiskt är skrivna på den tiden man vill läsa om.
Men jag har tre bokserier som jag tänkte ta upp. Ingen av dem är skriven på den tid där boken utspelar sig. En är relativt ny, en från 1935, en från 60-talet tror jag. Två av dem var det väldigt länge sedan jag läste och idag kanske jag skulle se dem med andra ögon, fast jag tror inte det.
Lite svensk historia först. Jag vet att jag tyckte väldigt mycket om Alice Lyttkens böcker om Catrin Ambrosia i tidiga tonåren. De är visserligen skrivna på 60-talet, men utspelar sig på 1700-talet. Det förekommer både riktiga historiska personer och händelser i böckerna och de är spännande vad jag minns. Måste nog läsa om dem. Catrin själv är väl inte direkt någon typisk kvinna från den tiden, utan stark, självständig och framför allt bildad (hade hon varit mer tidstypisk hade det förmodligen varit astråkigt). Lyttkens har skrivit andra historiska böcker som både utspelar sig före och efter 1700-talet. Kommer ihåg en där det förekommer väldigt mycket hattar och mössor och politik på tidigt 1700-tal. En heter Herdinnelek och huvudpersonen är änka , så det blir lite mer ekivokt flirtande (eventuellt något mer än så, minns inte riktigt) än i vanlig historisk romance där det alltid ska vara relativt kyskt. Inser att det är flera böcker om huvudpersonen, Hedda Skoot, men jag har nog bara läst en av dem. Men man får i alla fall lite info om hur det var att leva då, typ inte speciellt hygieniskt, iskallt på vintern, vax som droppar ned på axlarna när det är bal och krångliga sociala koder.
Wolf Hall av Hilary Mantel är jättebra och handlar om Henrik VIII:s tid i England och var ju väldigt omskriven när den kom, både den och uppföljaren (som jag inte läst) har fått Bookerpriset och har blivit en miniserie (har inte sett). Det här är en av de få böcker jag läst på i svensk översättning med stor behållning. Översättaren Jesper Högström har fått väldigt mycket beröm för den, med all rätt.
I Claudius av Robert Graves var ju också en fantastisk tv-serie om den stammande Claudius som till slut blir kejsare efter ett antal intriger, giftmord, galna släktingar med mera, plus en massa fakta om livet i antikens Rom . Läste den när jag läste latin och antikens historia och tyckte att den var spännande och intressant. Den andra boken i serien heter Claudius the God, fast jag tror att jag har en version där båda gavs ut under namnet I Claudius (Jag Claudius i översättning).
Det här var veckans bokbloggsfråga, egentligen bonusfrågan, huvudfrågan handlade om tips på tidningar eller någon tidning som jag saknar. Läser färre och färre tidningar (Språk, Modern Psykologi, Uncut, håller i sig, vissa mer regelbundet än andra.) Men har slutat gå och botanisera i tidningshyllor varje månad och köpa högvis när jag är utomlands. Saknar det. Saknar ibland också att göra tidning. Inte så konstigt, när det varit ens liv i väldigt många år. Fast ett nytt tips är Historiskan som jag verkligen hoppas att det går bra för!
Monika skriver:
Alice Lyttkens kommer jag ihåg från tiden då jag jobbade på bibliotek. ALLA lånade de böckerna, men just då var jag nog inte intresserad av dem. Har dem dock på min nyfiken-på-lista 🙂
GillaGilla
Katt skriver:
Jag tror att hennes självbiografi Leva om sitt liv också är väldigt intressant.
GillaGilla
Sara Pepparkaka skriver:
Ja! Jag tar till mig tipset om Historiskan. Borde passa mig perfekt!
GillaGilla
Camilla skriver:
Jag inser att jag vid tillfälle ”måste” läsa historiska romaner. I Cladius skulle kunna vara intressant.
GillaGilla
Lion´s Library skriver:
Historiskan ser intressant ut! 🙂
GillaGilla
Pirjo Saloniemi skriver:
Graves böcker om Claudius har jag läst någon gång för länge sedan och självklart såg jag också TV-serien…
GillaGilla
Anna skriver:
Hoppas verkligen också att det går bra för Historiskan! 🙂
GillaGilla